Alex i Toulouse

Det såg väldigt mörkt ut ett tag, temperaturen här imorse låg på 8 grader medan Stockholm hade 11, men nu har det stigit till hela 10 grader medan Stockholm bara har 9 :) Dessutom väntas 30 grader här i nästa vecka, inte i Stockholm.. jag har nog valt rätt klimatmässigt i alla fall.

I förra veckan, glömde nämna det, slog jag min påtvingade vän, min binome Alex, i rättstavning på franska. Vi har ganska ofta BE, Bureau des Etudes, i mindre klasser, det går ut på att man får ett papper med uppgifter som man ska lösa under lektionen och ibland lämna in lösningarna. Jag skrev inlämningen denna gång (de görs i grupper om två) och sen läste Alex igenom den.. han kommenterade då på att "comment" (betyder 'hur') stavas med endast ett "m", jag fick skriva ner hans version på ett papper för att demonstrera samt fråga två andra fransoser för att övertyga honom om hur fel han hade, det var lite kul!

I fredags var vi ute en sväng på stan på kvällen/natten, pratade med lite kompisar till tysken Rolands kompis Alex.. Airbus-folk bland andra. Sen mötte vi två av amerikanskorna vi var på stranden med. Det var ingen storslagen kväll men det var trevligt. Resten av helgen spenderades utan undantag innanför lyckta dörrar, pluggandes strömningsmekanik och lite ekonomi. I tisdags skrev jag ekonomitenta, det kändes ganska lätt så det ska nog inte vara några större problem att klara den. I nästa vecka kommer problemen galloperande, vi har tenta i inkompressibel strömningsmekanik, jag förstår inte mycket alls och har pluggat väldigt mycket. Dessutom har vi samma vecka test i sannolikhetslära, det är om möjligt ännu svårare för det är ren matte, bevisning och härledning av lagar med hjälp av teorem.

Igår var vi på rymdmuseum/-expo med ettorna.. Skolan betalade (20 euro annars) och man fick ju trots allt godkännande att missa lektionerna på eftermiddagen, de är roliga, vi är ju vuxna! I alla fall, det fanns en del intressanta grejer att se och prova men det häftigaste var IMAX-filmen vi såg innan vi gick hem. Space Station hette den och jag har för mig att jag har sett nån film om ISS på Cosmonova men det här var med polariserade glasögon och därmed 3D-effekt, otroligt häftig känsla! Intressant att jämföra USA med Ryssland på rymdfronten också.. NASAs resurser är enorma och det är kliniskt rent överallt och kontroll på allt kring uppskjutningar, Rysslands Soyuz-raketer rullas ut ganska fort med ett rostigt tåg till en lågteknologisk avskjutningsramp där de vinklas upp och tänds på :)

Igår kväll köpte jag en hårddisk, promo förstås, jag handlar mest bara grejer på promo (promotion = nedsatt pris). 500 GB för 100 euro! Behövde den för att föra över 350 GB information från min andra hårddisk så att jag kan formatera om den till Mac-format, som det är nu kan jag bara läsa från Windows-diskar, inte skriva till dem.. och jag behöver säkerhetskopiera. Nu ska jag plugga, hej!

Om jag inte sagt det så ska vi i alla fall göra ett projekt under tvåan, PIP, Projet d'Initiative Personel. Jag har funderat lite på ett ämne men precis som i gymnasiet har jag stora problem, det ska ju vara något nyskapande, något användbart som leder till ny kunskap för världen.. på franska. Igår vid middagen hängde jag med en fransk klasskamrat och pratade i största allmänhet, då visade det sig att han och ett gäng andra är involverade i utvecklingen av en helt ny typ av flygmaskin. Det kom en man senare på kvällen och introducerade hela grejen för oss och några till, det finns en massa jobb inom strömningsmekanik (som inte intresserar mig, är dålig på det) men även mekanik, struktur och min favorit reglerteknik. Det rör sig i princip om forskning och utveckling av en liten autonom flygmaskin som ska transportera omkring fyra personer uppåt 1000 km, innovationen ligger i att den ska lyftas uppåt av Coanda-effekten.. jag vet inte riktigt vad jag kan bidra med än, men jag är väldigt motiverad! Först var jag förstås skeptisk men jag insåg snabbt att det här är verkligheten för mig snart, att jag ska kunna ingå i ett utvecklingsteam och faktiskt bidra med kunskap och idéer, så det är väl dags att börja.. det känns bra att det verkligen är tänkt att leda till någonting så att man känner lite press. Se projektets hemsida för lite mer information, www.xplorair.com

Idag såg jag en Mercedes McLaren SLR i stan, 3.8 goda miljoner kronor. Det är särskilt spektakulärt här nere eftersom fransoser inte är ett dugg bilintresserade, efter fem veckor på stället har jag sett två Ferrari och en riktig Porsche.. Annars är det bara Renault, Citroen och Peugeot som gäller.. trist folk på den punkten!

Efter att ha sopat golvet, skakat mattan, torkat bordet, diskat, sorterat papper, rensat mobiltelefonen, rensat datorn, impregnerat skorna och försökt ringa hem började jag äntligen plugga. Slogs av en sak, jag har svårt för abstraktioner, jag har svårt att förstå det man inte kan ta på (tråkig insikt gällande mina studier). Det här är ingen nyhet men jag kunde sätta ord på det idag. I grundskolan var jag närmast ett mattegeni och jag hade heller inga problem i gymnasiet, fysiken har alltid funkat bra och samhällsämnena har gått mindre bra. Saken är den att ända upp till slutet av ettan på KTH så har matten alltid handlat om högst tredimensionella rum, dvs. ett sånt vi lever i och lätt att visualisera. Någon gång i slutet av KTHs första år kom emellertid flerdimensionella rum in i bilden, tätt följt av en mängd andra abstrakta begrepp. Alla mattekurser har sedan handlat om dessa abstraktioner och flera andra kurser har ju förstås applicerat  samma teorier, jag har inte förstått och det har synts i betygen. Här i Frankrike är alla kurser rejält mycket mer abstrakta och teoretiska, jag undrar vad nyckeln till framgång är? Om någon har ett förslag, tveka inte att posta en kommentar! Jag är inte uppgiven, jag har som sagt burit på känslan av att inte förstå ganska länge nu, men nu finns orden att beskriva det.. jag hoppas det löser sig!

Slutade klockan tolv idag på grund av att jag lyckats prata bort engelsklektionerna :) Efter lunchen åkte jag och Calle in till stan för att shoppa kläder, hittade inte så mycket dock, skolan stressar och priserna var inte humana. Vi tog dock en kaffe på Lafayettes terass, otrolig utsikt över hela stan! Jag startade vadet att den som gissade närmast på kaffepriset skulle bli bjuden av den andra, Calle gissade 2.5 euro styck, jag gissade 3.2 euro.. de kostade 1.2 euro och då ingick en kanna vatten, fantastiskt! Vi såg även vår första Airbus A380 lyfta från Blagnac, den är otroligt mäktig även på håll! Vi åkte sedan till Auchan och handlade mat och strumpor, 5 euro för tre par strumpor istället för 7 euro för ett par i en butik i stan.

Sedan flera veckor tillbaka joggar jag flera gånger i veckan, jag började lugnt eftersom mitt knä har en tendens att gå sönder efter exakt 2.3 km. Helt plötsligt förrförra veckan så kunde jag passera gränsen med råge, klarade 5 km utan problem! Nu är jag uppe i 6.4 km, men det är mest konditionen som begränsar :) När jag stod i duschen efter träningen så hörde jag att det började blåsa nåt fruktansvärt ute, fönstren slog som sjutton. Skyndade mig ut och fann det värsta regnvädret jag någonsin sett, på den korta tid jag varit borta från rummet hade över två liter vatten letat sig in en meter in på balkongen och vidare genom min öppna balkongdörr. Vinden hade dock varit snäll nog att blåsa bort mattan precis lagom för att den inte skulle bli blöt. Nu ska jag laga pannkakor och försöka plugga!

I fredags klockan tolv embarkerade de flesta av nykomlingarna på ENSICA ett gäng bussar och begav sig 150 km i nordvästlig riktning, däribland jag. WEI, WEekend Intégration kallas konceptet och är något som genomförs varje år. I bussen sjöng folk studentsånger hela vägen, Calle och jag bjöd medresenärerna på en svensk KTH-visa :) Vi hamnade till slut på en sportanläggning bredvid en biflod till Garonne, närmare bestämt Lot. Fredagen bjöd på diverse nollningsaktiviteter som vi deltog måttligt i, allt som inte innefattade mjöl eller ägg gick bra. På en station skulle man mima och en kille i min grupp sa till mig: "du är ju riktigt bra på teater", tänk er det! På kvällen var det sittning, ungefär som på KTH fast galnare, mängder med sånger och skrammel!

Eftersom fredagen blev ganska sen och sömnen avbruten av elaka arrangörer (vi fick aldrig några nycklar till rummen, av "säkerhetsskäl", så de kunde komma och gå som de ville) så råkade vi sova förbi frukosten och även starten på dagens aktiviteter som var mindre nollning och mer kul :( De andra cyklade, klättrade och paddlade kanot hela dagen, jag, Roland och Calle gick in till byn och satt två timmar på ett café och drack kaffe och åt macka, efter det låg vi i solen några timmar innan de andra återvände.

Lördagens sista aktivitet kallades "putta ko", välkommen timida Sverige, den här aktiviteten fick till och med mig att tappa hakan! På en gräsmatta i solen hade en lastbil parkerats, bakom lastbilen bildade ett stängsel en inhängnad, två läktare hade byggts och om ni undrar fanns även en ambulans på plats. Frivilliga deltagare, omkring 30-40 killar, däribland Cyril, fick underteckna ett papper om ansvarsfrihet och därefter i mindre lag inta scenen. Leken gick ut på att försöka få en ilsken ko med horn genom sitt lags mål, ibland koner och ibland ringar hållna av studenter i plasttunnor. Många blev brutalt nermejade av kon och fick horn i ryggen, nacken och huvudet och även en och annan klöv i ryggen, ingen verkade dock ta någon större skada. Jag vill inte påstå att det var särskilt kul att kolla på men ingen fransos förstod mina bekymmer, alla tyckte det var otroligt kul.. jag är väl för svensk, ingen får skadas ens om de själva valt det.

Lördagen följdes av en liknande sittning som under fredagen och precis som tidigare fest och dans efter middagen. Vid lunchtid på söndagen åkte vi tillbaka till Toulouse. Det var en trevlig helg men det är knepigt att greppa det här med låtarna och allt spexande när det är på franska, dessutom var det mest ettor som var med så vi har ju inte riktigt integrerat oss med de vi kommer hänga med..

Remarque: Precis där floden Garonne delar sig ligger en by som heter Nicole :)

I Toulouse åker folk fortfarande rullskridskor, alltså riktiga rullskridskor med hjulen placerade i par som på en bil, snarare än inlines med hjulen in line.

I fredags hade vi "döpning" på schemat. Alla ettor och nytillkomna tvåor fick ställa sig på uppmålade kryss framför huvudbyggnaden utomhus och lyssnade på ett tal från ISAE's rektor. Sen fick de bästa studenterna rada upp sig framför rektorn och fick pins, efter det fick alla andra pins av de gamla eleverna, det var ganska flådigt upplagt. Sen följde mingel inomhus med obeskrivligt goda snittar, champagne och drinkar! Efter det var det förstås vanlig lunch och ekonomi på schemat, typiskt fransoser..

Igår lördag åkte jag, Calle, tyskarna Roland och Paul, Rolands tyska kompis Alex, hans tyska rumskompis och Alex fem amerikanska bekantskaper till havet! Vi åkte i tyskarnas tre bilar, jag åkte med Paul och tre amerikanskor. Vi hade en fantastiskt trevlig dag på en stor strand i ett tjusigt område nära Pyrenéerna, hade med oss grillar och grillade kött framåt kvällen. Det är väldigt trevligt att som svensk kunna följa med i och delta i konversationer med amerikanare helt utan problem.. Vi funderade ett slag på att åka till Barcelona och parta över natten men den idén ratades till slut, får bli en annan helg!

Här slängde jag upp lite bilder från dagen..

I måndags blev även mina bilder färdiga så nu har jag lite "konst" på väggarna, därför kommer nu lite bilder från mitt rum. Men först skolan.. Här är skolan sedd från huvudingången, den byggdes 1936 som en veterinärskola men användes aldrig som det, det förklarar emellertid avbildningarna på golvet. På baksidan skymtar en Mirage III-kärra.


Här är ett franskt tangentbord!


Et voilà mitt rum.. Notera kaffebryggaren jag köpte i förra veckan, skönt, praktiskt och billigt att kunna brygga sin egen kopp på morgonen! Man ser även min vinkyl i garderoben :)

I Frankrike finns något som kallas "binome", fritt översatt till "påtvingad polare". Min heter passande nog Alexandre.

Från början.. Vi började skolan på riktigt igår måndag och fick träffa våra drygt 100 klasskompisar som redan gått ett år på skolan, många trevliga människor, pratade med ett gäng. På morgonen var det bara administrativa grejer varav vi gjort de flesta. Efter det gick jag och Calle på sightseeing 2.5 km i nordostlig riktning där vi hämtade ut mitt nya högtalarpaket, 22 kg i en ganska stor låda och vi visste inte riktigt var vi befann oss :) Men det visade sig att det låg en tunnelbanestation intill tobaksaffären där vi var så det ordnade sig. Obeskrivligt skönt att ha riktigt ljud igen, jag har i princip de dyraste dedikerade datorhögtalarna som finns nu, kostar 400 euro normalt men jag betalade 200!

På eftermiddagen hade vi information och nåt annat jag glömt så det var nog inte så viktigt.. jo, en snabbföreläsning om nån kulturkurs, man fick välja mellan några teman som man sedan ska skriva en 10+sidors rapport om samt hålla en föreläsning på 35 minuter om, kul, ehe.. Efter middagen åkte drygt hundra personer från hela skolan ner till stan och övertog ett café där det dracks öl, sjöngs studentsånger och pratades till klockan passerat 22 och låtsasmilitärernas utegångsförbjud trätt i kraft. Då återvände vi hem, fick inte komma in, gick till en annan ingång, släpptes in, fick stå i en lång kö på en trottoar, vara tysta och titta ner i marken medan folk fyra och fyra fick återvända till boendet, allt ackompagnerat av militärskrik. Jag stod ganska långt bak så jag stod och frös i drygt en timme innan jag fick gå.

Tisdagen började segt efter alldeles för lite sömn. Vi hade reglerteknik på morgonen och sedan strömningsmekanik, fast läraren hade glömt att hans semester tagit slut så vi fick ledigt en timme extra. Efter lunch hade vi ett prov i engelska för att avgöra vilken undervisningsgrupp vi ska hamna i, hörförståelse och läsövningar, jag fick 6 fel av 150 vilket var långt ifrån bäst, en fransos fick 3 fel.. Jag ska försöka prata bort engelskundervisningen, jag behöver tid till självstudier i tekniska ämnen. Sedan fick vi välja sport (det är frivilligt men betygsatt om man deltar), jag valde badminton.

Efter skolan åkte vi svenskar ner till stan och letade upp banken HSBC för att prata konton, jag förde snacket. Vi fick komma in på en kvinnas kontor och sitta ner och diskutera, gick riktigt bra med språket :) Det visade sig dock att en annan bank som ligger intill skolan har ett mycket bättre erbjudande så jag kommer nog välja den istället. Nu är jag just hemkommen från ännu en grillkväll i trädgården, militäreran är över och låtsasmilitärerna har återtagit sina vanliga identiteter som studiekamrater, allt firades med grillning. Folk är väldigt sociala och de flesta känner varandra och glider runt och pratar med alla, jag försöker så gott jag kan och lyckas mer eller mindre bra. Åter till min binome. Hela årskursen är uppdelad i åtta klasser som man har alla övningar med, det är alltid samma klasser. Utöver det är alla klasser uppdelade i grupper med två personer i varje, det är alltid den personen man gör grupparbeten med osv.. (dvs. alltid samma person, merde) Det skapade stor kalabalik under måndagen när alla fransoser skulle välja sin binome, vi utomrikes ifrån komna fick inte välja, folk valde oss.. Jag har alltså fått en påtvingad kamrat jag förväntas umgås med, han verkar dock trevlig, avslappnad och mer bright än festprisse så för min skolgångs skull är situationen troligen fördelaktig. Voilà för idag.

Man kunde lätt trott att mottagningar eller nollningar bara tillhör det svenska slappa skolsystemet.. tji fick man..

Hela den här veckan har skolans boendeområde varit bevakat av militären, fast inte på riktigt, det är vad jag förstått treor från skolan. De kollar passerkort, säger åt folk att stoppa in tröjan i byxorna och gå på trottoaren, det är ungefär så långt det sträcker sig. Hela den här grejen är till för de nya ettorna, för att de ska tro att det är mer militäriskt än det är, jag vet inte om det fungerar.

Veckan har förflutit med signalbehandlingsteori och reglerteknik, främst reglerteknik är ganska svårt, det finns inga generaliserade regler att följa så undervisningen blir lite vag. Trots det är det självklart otroligt mycket matematisk teori inbakat i alla ämnen. Igår fredag hade vi "qualité et assurance qualité" på schemat hela dagen, vi hade fått 50 sidor att läsa inför dagen som skulle bestå i ett rollspel (min favorit). På morgonen presenterade sig en man som varit skolans rektor fram till 2001 och numer var pensionär, han hade jobbat inom flygmotorindustrin en massa år och när han kom till ENSICA tyckte han att det saknades verklighetsanknytning, därav kvalitetsrollspelet. Med på spelplanen fanns en gammal student som numer jobbade med elektronik på Airbus, samt en äldre man som hade erfarenhet från stora projekt i industrun, han hade bland annat jobbat med "Telix" (tror jag det hette) i Sverige på 80-talet. I alla fall, hela gruppen delades in i två delar med ungefär tio studenter i varje, en utsågs till projektledare, en till kvalitetschef, en till teknikchef och resten bildade adjunkter till kvalitetsgruppen eller teknikexperter.

Målet var att lämna offert + tidsplan för utvecklingen av en ny mikrosatellit för observation av jorden under fyra årstider, allt efter en kravspecifikation. Själv var jag teknikexpert på området omloppsbana och attitydkontroll. Tidsschemat var pressat till max så det var i det närmaste omöjligt att hinna tänka igenom allt, det var en delpoäng med dagen att vi skulle lära oss att tänka på kvalitetskontroll trots pressen. Jag räknade länge på två lösningar för attitydkontrollen (dvs. styrsystemet så att satelliten pekar åt rätt håll) som skulle falla inom budget och önskad precision, när jag var klar visade det sig att vi lyckats snilla bort kravet på precisionen så vi kunde istället välja ett betydligt billigare kontrollsystem.. I slutet av dagen skulle allt presenteras, tack och lov var det de tre cheferna som stod för det. Den andra gruppen kom och lyssnade. Den gamla rektorn, Airbus-killen och mannen totalsågade varenda påstående och pressade presentatörerna till max, de till och med skrattade åt varandras tuffa sätt. På grund av tidspressen var det förstås mycket vi inte hunnit tänka på men vi hade ändå det vinnande konceptet :) Lösningen blev en 50 kg tung cylinder, 45 cm hög och 40 cm i diameter med kamera, solpaneler, batterier, styrdator och attitydkontroll inbyggt som skulle skjutas upp med en Ariane 5-raket 370 dagar efter projektstart och lägga sig på 828 km höjd, allt till det facila priset av 7.6 miljoner svenska kronor i runda slängar.

På fredagkvällen käkade ERASMUS-gänget middag i boendets kök, pasta med pastasås, rosévin, ost och korv. Lite senare när jag och Calle hängde på mitt rum hörde vi folk borta i korridoren så vi gled dit, det var några av spanjorerna som partade så vi anslöt. Det kom ett gäng nya människor också, en spansk tjej som var granne till spanjoren och som i dagarna blev klar med utbildningen, hennes tjejkompis som också strax var klar med ENSICA-utbildningen och som för ovanlighets skull var född och uppvuxen i Toulouse, + ett par som jag inte fick riktig koll på. Tydligen kindpussar man även tjejer man träffar för första gången, intressant. Jag och Calle fixade skjuts med de två tjejerna ner till stan där de andra senare anslöt, + två andra killar som jobbade för ett företag som utvecklade kompositkroppen till Airbus A350. Hur som helst gick vi till ett ganska tråkigt ställe varför vi svenskar gick vidare och sökte efter ett ställe jag fått tips om, det skulle vara ERASMUS-party på ett ställe i stan. Väl där verkade det ganska dött men man vet ju aldrig, jag gick nedför trappan och kollade in stället, det var 0 personer där, om man inte räknar de två bartendrarna förstås. Vi gick vidare och kvällen blev inte särskilt sen innan vi gick hemåt igen, pratade på måfå med lite franskt folk på stan och språket flöt på riktigt bra, det går bättre och bättre. Fredagen bjöd på komplimanger för språket från omkring fem olika personer.

Det blev ingen tvätt på söndagen, hade ju inget tvättmedel.. Eftersom det var så varmt och soligt åkte svenskarna, tysken och Cyril till stan och gick till en park med en japansk trädgård. Tony kanske skrattar åt den, men den var söt :) De hade enorma karpar och sköldpaddor i dammen. Sedan satte vi oss utanför och lärde de andra vänd-tia, fritt översatt till "tourne-dix".

Vi var även på ett café och drack kaffe, ägaren hade en jättesöt liten hund som jag gullade med! På bilden har den hittat en ännu mindre kompis bland gästerna! Kaffekopparna här nere är toksmå, se bild.. Såg en tjej på stan förut med en take-awaykopp av precis samma modell som hemma men hälften så stor, ska försöka få tag på en sån för den var så söt.

I fredags hade vi sovmorgon till halv tio, lyx! Sedan var det genomgång av finit elementanalys, eller snarare programmet de använder för att göra det, hela dagen.. för första gången kändes det mesta helt okej, vi gjorde FEM på KTH för inte så länge sedan så det är färskt i minnet. Jag jobbade hela dagen med fransosen som brukar hänga med mig/oss, Cyril från Marseille, otroligt bra för språket! Det funkar för det mesta hur bra som helst att sitta och prata om skola, fritid eller vad som helst. På kvällen hade vi svenskar stämt träff med tysken, italienaren och spanjorerna för att käka middag och gå ut. Vi hamnade till slut på puben intill den vi var på med tyskarna i början av veckan, den blev helt proppfull med folk framåt midnatt, vi stannade till ettiden och drog sedan hem och sov. Kul var det i alla fall!


Lördagen började segt, klev upp kring lunchtid och käkade frukost. Vid 15-tiden ville Fredrik ner på stan för att köpa vykort och äta något, det tog sex timmar. Vi flanerade runt på stan, gick in i några boutiquer, tittade på solstolar på Lafayette och köpte en datormus på Fnac. Slutligen bestämde vi oss för att äta middag på en restaurang som folk brukar köa till, de har tydligen två våningar och en rejäl mängd bord.. hur som helst, stället heter l˙entrecote och har ingen meny, de har nämligen bara en rätt som kostar 16 ?. Servicen var sådär, det mesta gick blixtsnabbt eftersom de ville ha ut gästerna så fort som möjligt för att kunna släppa in nya. Maten var dock riktigt god! När vi kom dit vid 19:40-tiden var det ingen kö, när vi gick en knapp timme senare såg kön ut så här (hade dock för dålig vidvinkel för att få med hela):


Väl hemma kom Cyril över till mig för att småprata lite, han sa också att spanjorerna skulle ut igen.. vid midnatt.. enligt dem själva är grundanledningen till att de går ut så sent att tunnelbanan då har börjat gå igen när de ska hem, men det är ju inte direkt avgörande här när det tar 25 minuter att gå hem från stan. Vi ställde oss i alla fall på balkongen och pratade om lite allt möjligt, Calle kom ut på sin balkong och deltog. Efter en stund kom några fransoser ut från elevhuset nedanför och skulle dricka öl i trädgården, vi blev inbjudna och tackade såklart ja.. så gick det med Calles pluggande. Det blev ett gäng på 6-7 fransoser som skulle börja trean, + Cyril och vi svenskar.. väldigt trevligt! Vid midnatt skulle fransoserna vidare och vi drog oss tillbaka, sömnbehovet kändes akut. Stötte på spanjorerna senare utanför min dörr, kvart över tolv skulle de dra iväg mot stan.

Idag tänkte jag tvätta, har slut på både det ena och det andra faktiskt.. måste bara lista ut hur det går till!

Calle, Fredrik och jag diskuterade om det fanns en IKEA i Toulouse i början av veckan men eftersom vi inte hade internet kunde vi inte kolla.. vi misstänkte dock att det inte fanns någon, det är en ganska liten stad.

Idag vid middagen frågade tysken Roland och vi skulle haka på till IKEA, alltså fanns det, på andra sidan staden, Roland har bil. Jag har egentligen inte funderat så mycket över inredningen i mitt rum, beställde två stora utskrifter av ett par foton idag som jag ska hänga på mina sterilt vita väggar, men annars har jag inte tänkt så mycket. Hur som helst så börjar ju inspirationen flöda så fort man kommer in i våra blågula varuhus, så även idag. Det slutade med att jag köpt en matta, en pall som nattduksbord, en duk, två ljus, en myslampa (sitter bara sjukhusstarka lysrör i rummet), en blomma, en kudde till stolen, vinglas, diskborste, papperskorg (poubelle), en till kudde, ett påslakanset och ett riktigt täcke istället för den franska versionen med ett enkelt lakan och en filt. Nu börjar det kännas som ett riktigt hem! :)

Varje onsdag-torsdag eller nåt har IKEA här öppet till 22, vi kom strax innan 21 och det stod bilar parkerade längs hela motorvägsavfarten och vidare in över refuger och heldragna linjer in på parkeringen! De andra i mitt sällskap köpte också ganska mycket saker.. bilen, en Ford Ka, blev lagom full med fyra killar med nya inredningar.. En kul detalj i sammanhanget är att vi pratar franska allihop mest hela tiden, tre svenskar och en tysk som alla är ganska bra på engelska. För övrigt hämtade jag ut min vinkyl idag (connaisseur- och vuxenpoäng till max!), skönt med en "riktig" kompressorkyl som är nästan helt tyst. Snygg är den också, inbyggda lysdioder som lyser upp ölen som härbärgerar där för tillfället.. bilder på allt kommer om några dagar när mina foton kommit upp på väggarna!

Började lägga upp bilder på bloggen men det visade sig vara ett evighetsprojekt, det får bli Facebook istället, här är i alla fall en länk till ett fotoalbum innehållande en promenad från boendet ner på stan och runt litegrann.

http://kth.facebook.com/album.php?aid=12940&l=21ae6&id=587785854

Måndag, första dagen i skolan. Först lite basic facts. Skolan heter ENSICA - Ecole Nationale Supérieure d´Ingénieurs de Constructions Aéronautiques och betraktas som den näst bästa aéronautique-skolan i landet och allmänt som en av de bästa ingenjörsskolorna i Frankrike. SUPAERO är den bästa aéronautique-skolan och ligger också i Toulouse, jag sökte dit men kom inte in, dock går en klasskompis där.. Från och med om några veckor slås delar av ENSICA och SUPAERO ihop och bildar ISAE, l´Institut Supérieure de l´Aéronautique et de l´Espace. Det kommer emellertid fortfarande finnas två separata utbildningar med varsitt diplom, industrin vill tydligen ha det så. På längre sikt kanske ENSICA flyttar från sitt nuvarande campus inträngt bland hyreshus och villor och flyttar till andra sidan stan där SUPAERO, en annan flygskola och andra universitet har sina campus. Hur som helst kommer det där inte påverka mig som jag förstår.

ENSICA har omkring 400 civilingenjörsstudenter, ett gäng militäringenjörsstudenter och ytterligare ett gäng masterstudenter. Detta i ett land med långt över 60 miljoner invånare. Intagningskraven är följdaktligen rejäla. Franska studenter pluggar två år med högskoleförberedande studier, fantastiskt mycket teori inom matte, fysik och mekanik. Betygen från förberedelseåren är avgörande för vilken skola man kan komma in på, många väljer den bästa skolan de kan komma in på, även om skolans inriktning inte riktigt matchar deras intressen. Ett diplom från en fin fransk skola ska enligt uppgift verkligen betala sig (ja, utbildningarna kostar pengar och det finns inget CSN, däremot förmånliga banklån), det är inte som i Sverige där diplomerade KTH- eller universitetsstudenter jobbar i mataffärer. I alla fall har fransosernas förberedelseår skrämt mig tidigare och det bekräftades av måndagens första lektion, matematik. Upplägget är att läraren skriver upp en massa teorem på tavlan och som alla skriver av, allt är helt allmänt och siffror existerar inte, det räknas bara med bokstäver.. vilket iofs. inte är särskilt nytt. Ibland kommer en exercise som alla ska försöka lösa, dvs. använd teoremen för att bevisa något. På KTH har vi alltid formelsamling och använder typtal när vi ska attackera problem, dessutom räknar vi aldrig i grupp i ett klassrum under lärarens uppsikt. Rent innehållsmässigt har vi berört det mesta tidigare men det är svårt att anpassa sig till det nya arbetssättet, jag hoppas det kommer.

Efter 1.5 timmars lunch i skolans restaurang, 3 euro får man tydligen langa upp för en hyfsad trerätters lunch, fortsatte dagen med l´informatique, dvs. programmering och lite sånt. Otroligt seg lektion, två timmar gick till att få igång folks konton och sen användes resterande timmar åt att gå igenom ett fåtal kommandon i Linux, inget tempo alls! Så här kommer det fortsätta i två veckor nu, visserligen med några andra ämnen ibland men upplägget är 8-18 varje dag med 1.5 timmars lunch.



Någonstans på rasterna försöker vi klämma in att lösa praktiska detaljer som att fylla i papper, byråkratin är oändlig och de skrattar åt det själva! Internet på rummet har fortfarande inte kommit igång av någon anledning som ingen kan svara på, fransoserna som bor i samma hus har haft internet sedan första dagen. Klassammansättningen nu till en början består av tre svenskar, en tysk, en italienare (som inte kan ett ord franska verkar det som), två spanjorer, en spanska och knappt tio fransoser som sökt direkt till andra året. Det finns även en till klass med omkring tjugo spanjorer. Jag verkar vara den enda som tänkt läsa två år till dubbeldiplom och jag är särbehandlad för det, all information jag får är på franska (de andras på engelska) och jag har mer pappersexercis att ta mig igenom. Av de vi träffat från administrationen och lärarkåren verkar alla väldigt trevliga och gemytliga med glimten i ögat, långt från de auktoritära och svåråtkomliga typer jag blivit varnad för.

Jag har hunnit bli rejält rejält upprörd över fransk byråkrati och folk som rycker på axlarna över saker som inte är deras ansvar.. Flera lärare och folk i skolans administration har sagt att internet på rummen ska komma igång framåt slutet av veckan för det är mycket att göra. För alla fransoser som började samtidigt som oss funkade det direkt. Idag fick vi efter ännu mer tjat på en annan lärare reda på att man skulle fylla i ett formulär på intranätet för att "beställa" internet hem, tack för informationen, nu funkar det i alla fall! Jesus, man kan bli galen i huvudet för mindre..

Nu kan jag börja blogga på riktigt med bilder osv.

Fredagen började med att jag sov fantastiskt länge, man blir nog trött av alla nya intryck och tankar, samt värmen och lite udda matvanor. Sen gick jag i alla fall ner på stan, promenerade litegrann men det är svårt att lokalisera sig själv utan karta, det finns inga riktiga landmärken att följa. Det slutade med att jag vandrat över en timme och egentligen bara sett en massa bostadshus. När jag kom tillbaka till innerstan besökte jag en Orange-butik och köpte ett kontantkort till telefonen, pratade en massa med killen och fick en komplimang för min franska :) Fick även tips om en restaurang med wifi men han kunde inte förklara vägen utan en karta, jaja, jag chansade vilt och kom rätt direkt.. Stället var en kebaberia där jag satt i närmare tre timmar och chattade med kompisar, bloggade och surfade. Skype har haft problem ända sen jag åkte så det har inte gått att ringa någon tråkigt nog. Kvällen fortlöpte med film.

Jag hade egentligen ambitionen att sightseea Toulouse under lördagen, tänkte ta någon guidad tur för att lära mig "the basics", men när jag vaknade kändes matbehovet mer akut. Dvs. behovet av lite mer praktiska saker till mitt rum, helst en kyl. Jag var först iväg på den närmaste supermarchén och köpte frukt, juice, öl och ravioli. Sen när jag stod och låste upp dörren hemma så stod en granne i korridoren, har inte hälsat på några grannar tidigare.. så jag ropade "bonjour" och såg i samma ögonblick att det var min klasskompis från KTH! Tjaha. Jag har nog inte sagt det till någon förut men vi är alltså tre svenskar som ska börja plugga på ENSICA nu, min klasskompis från farkostteknik samt en teknisk fysikare som jag aldrig har sett. Min granne tre dörrar bort är i alla fall alltså min klasskompis från Sverige, som jag visserligen inte pratat mycket med tidigare, men nu sitter vi i samma båt! :) Han hade precis anlänt från Sverige och kände också att behovet av praktiska prylar var stort så vi åkte till stället jag var på i torsdags, Auchan, med den förarlösa tunnelbanan. Det visade sig att de hade kylväskor med inbyggt kylaggregat för 240 eller 12 V, 50 euro stycket och 24 liters rymd, mycket smidigt! Vi köpte varsin.. Handboken innehåller ett svenskt kapitel där det bland annat står: "Kinder bör hållas under uppsikt, så att de inte leker med apparaten." Ja, vi vet alla hur lömska kinderna är ibland! Kylens fläkt bullrar dock ganska mycket så jag måste fixa en förlängningssladd så att jag kan ställa den på balkongen eller i garderoben istället. Efter våra inköp vandrade vi ner på stan, besökte turistkontoret och informerade oss om guidade turer, köpte kartor och besökte katedralen. Vi åt sedan middag och det kändes lite mer motiverat att lyxa till det när vi var två. Käkade entrecote, drack rödvin och åt glass till efterrätt, väldigt gott! Söndagen, sista dagen innan allvaret, är fortfarande oplanerad men vi ska höras på förmiddagen och se om vi kommit på något.

Sov till lunch idag, metalljalusierna som de flesta husen har för fönsterna är väldigt effektiva på att stänga ute allt ljus så om man inte kollar på klockan är det svårt att avgöra vad den är. Huset där jag bor är fantastiskt lyhört, nu är det ändå sommarlov så det är inte så många här men varenda rörelse någon gör verkar höras. Toaletten ligger dessutom vägg i vägg med mitt rum så där springer det folk mest hela tiden. Balkongdörren är väldigt tunn och släpper igenom en massa ljud från trafiken också. Vad bitter jag verkar, jag har inga större problem med alla ljud, jag kan sova hur som helst :) Bekräftade med värden imorse att internet först går att fixa på måndag då administrationen återvänder. Frågade efter en Carrefour (stormarknad) och började knata.. gick igenom ett hyfsat fint villaområde som ligger intill skolan, köpte en liten pizza och hittade till slut ett stort shoppingcenter. Ingen Carrefour i sikte men väl en Auchan. Blev stoppad av en vakt på vägen in som tyckte att jag skulle lämna min väska utanför, jag förklarade att det tänkte jag inte alls göra, hade både dator och kamera i den.. efter lite dividerande tröttnade han och släppte in mig. De hade allt. Köpte en kudde, lakan och ett färggrannt örngott (det kändes viktigt med lite färg i mitt vita rum), samt en liten sopborste, några galgar, lite hygienartiklar och ätbara saker. Det var inte alls så dyrt som jag trott, mycket var billigare än hemma. Traskade hem och vilar nu innan jag ska ner till centrum och leta internet.

Det visar sig att jag bor väldigt nära staden, även om det är några kilometer till själva stadskärnan så sträcker sig ett antal huvudgator längre ut. Själva staden känns nästan stylad, långt ifrån många andra ganska slitna städer jag varit i. Alla vägar och byggnader inne i city är väldigt fina, det är en mysig men samtidigt lyxig känsla, jag har inte gjort någon närmare undersökning men jag gissar att det är ganska dyra butiker inne i city. Eftersom det har regnat mest hela dagen har jag inte velat ta upp kameran och plåta, men det kommer bilder! Jag köpte internetaccess på tågstationen men det funkade inte, ska prova igen på vägen hem tänkte jag. Letade istället upp ett internetcafé men kunde ju då inte posta blogginlägg från min egen dator, fick i alla fall chatta lite med Gustaf och Nicole samt svara på ett mail :) Käkade middag på Frankrikes svar på McDonalds, Quick.. passade på att fråga tjejen i kassan om hon kände till nåt ställe med gratis wifi varpå hon inte särskilt nöjt svarade att det var just McDonalds rakt över gatan.. så nu sitter jag här, men inte funkar det för det! Kanske frågar på vägen ut, men det börjar dra ihop sig till att kila hem.

Utsikt från rummet...

Nu sitter jag på Arlanda, fick plats till Munchen direkt vid incheckningen. Det visade sig att mina två väskor vägde in på 28 kg, då är det bara två par skor, ett par parfymer, ett kamerastativ och nära nog alla mina kläder som är med. Det var dock inga problem med så tunga väskor, tjejen före fick en "heavy bag"-tag men inte jag, kanske har nåt att göra med att jag är stand-by. Sitter med min MacBook och skriver utanför gaten nu och det kom precis en tjock amerikan, sa: "oh! A Mac is always a good sign!", slog sig ner och ryckte fram sin egen Mac PowerBook, dvs. likadan som min fast förra modellen.. Han kom från Yale University, bodde i Connecticut och skulle till Helsingfors för att hålla ett föredrag inom medicin. Dags att åka..

Landade före tidtabell klockan 10:45 i Munchen och fick relativt snabbt ut mina väskor. Letade upp en Lufthansa incheckningsdisk och efter lite krångel var jag stand-by mot Toulouse. Jag upplevde samma fenomen som jag upplevt ett antal gånger i Frankfurt, jag lyckas alltid (utan att aktivt leta) hitta en incheckningsdisk där det inte är någon kö. Ibland hittar jag bara en business-disk men om det inte är några passagerare där och man ser lite söt ut så brukar det gå bra ändå. Idag tror jag inte att det var en business-disk, men tomt på folk var det i alla fall. När jag sedan gick mot gaten gick jag förbi den stora vanliga Lufthansa-incheckningen, jättemycket folk och långa köer.. :) Eftersom SAS inte bjuder på någon mat ombord var jag hungrig och köpte en Foccacia och en kaffe, 80 kr totalt. Sen unnade jag mig 15 minuters internettid för 2 Euro, chattade lite med Tony i Tokyo samt kollade min mail. Har fortfarande inte fått något svar från skolan om när det går bra att få tillgång till sitt rum.. men som Tony påpekade är det värsta som kan hända att jag får en spännande historia att berätta! Fick just reda på att flyget är fullt, men man vet aldrig, jag hänger kvar vid gaten så får vi se.


Japp, det första flyget till Toulouse blev fullt och jag blev kvar i Munchen ytterligare några timmar. Köpte 1 timmes internetaccess för 8 euro och kunde chatta med Tony, Nicole och några andra kompisar, samt surfa. Man kunde köpa 30 dagars access för 20 euro men steget kändes lite väl stort, hade ändå inte så mycket batteri kvar.. Måste ändå säga att macen är trevlig på så vis, drar man ner ljusstyrkan lite på skärmen kan man lugnt sitta och jobba i nästan fem timmar! Nästa flyg var också fullbokat men jag hade tur och fick plats i alla fall, sitter just nu med två egna stolar i business class på en liten Lufthansa regional jet och skriver.. Jag tackar för det för man fick mat i business, jag var hungrig! Jag försökte ringa skolan när jag visste att jag kommit med, men som vanligt utan framgång. Jag hoppas att jag kan få tillgång till rummet redan idag, vore skönt med en fast punkt i livet :) Jag försökte prata lite tyska med värdinnan nyss men hon verkade inte uppskatta mina trevande fraser så jag gav upp och bytte tillbaka till engelska, då började hon dra alla tack-fraser på franska! Troligen för att jag frågade om en fransk tidning innan starten, tänkte värma upp litegrann. Det var allt från luften, förhoppningsvis postar jag snart de här inläggen från mitt rum.

Värmen när jag klev av flyget på Toulouse - Blagnac slog mig som en vägg, 32 grader och endast lite dis, det sägs att man vänjer sig. Under inflygningen hann jag se tre stycken Airbus A380, den nya "superjumbon" och fyra stycken Airbus Beluga "the super transporter", lite intressant.. Måste börja intressera mig mer för flyget antar jag, skolan verkar ganska seriös på den fronten. Jag tog i alla fall en taxi och begärde ENSICA, skolans namn, drog till och med till med vad jag trodde var adressen.. han ville förstås veta nåt helt annat, ett områdesnamn, även namnet på tunnelbanestationen. Efter att han ringt ett samtal till en kollega löste det sig. Vi kom fram och skolan var helt igenbommad, snurrade ett par varv varpå han började bli stressad, skulle tydligen iväg på nåt annat efteråt. Han föreslog att jag skulle ringa nån så jag ringde residenset, frågade om det var lugnt att komma och slängde sedan över luren till chauffören som då till slut lyckades lotsa mig fram. 50 euro kostade den resan, mycket mer än ett månadskort till tunnelbanan här, för studenter i alla fall, tror jag.

Värden på residenset hade problem att komma på mitt namn, han begärde mitt körkort, tittade på det och började leta bland alla namn.. det tog ett bra tag, sen frågade han mig om mitt "nom" (namn) och jag pekade på Alexander.. då sa han "jahaa! jag trodde du hette KÖRKORT"! Efter ytterligare en massa letande och suckande bad han mig om mitt antagningsbesked men kom i samma sekund på att jag förstås hade missat att "nom" är efternamn och "prénom" är förnamn, det är ju förstås efternamnet som man går på. Killen envisades lustigt nog med att väldigt stapplande prata frengelska, trots att jag svarade på franska och frågade allt på franska. Jag fick i alla fall min nyckel utan någon som helst pappersexcercis. 10 kvadrat som faktiskt känns större, en 90 cm säng, ingen kudde och inga sängkläder. Internet funkar inte heller för tillfället, måste skriva under skolans avtal och sånt först, dessutom är hela administrationen på semester enligt värden så vi får väl se när det funkar, internet-problemet känns jobbigast, det är nyckeln till all information och kommunikation! Dessutom kostar det mas att ringa, ta emot samtal och till och med sms:a med Sverige här.. får leva lite ensamt några dagar helt enkelt. Jag känner mig sliten i huvudet idag, det är ju en ganska stor grej det här trots allt, skulle läsa igenom papperna gällande internetavtalen nyss och upptäckte efteråt att det tagit långt över en timme att läsa några sidor.. har precis tagit en dusch och ska sova nu, eventuellt efter en film, är lite hungrig men vet inte riktigt hur jag ska lösa det :( Det ösregnar för övrigt..