Alex i Toulouse

Det såg väldigt mörkt ut ett tag, temperaturen här imorse låg på 8 grader medan Stockholm hade 11, men nu har det stigit till hela 10 grader medan Stockholm bara har 9 :) Dessutom väntas 30 grader här i nästa vecka, inte i Stockholm.. jag har nog valt rätt klimatmässigt i alla fall.

I förra veckan, glömde nämna det, slog jag min påtvingade vän, min binome Alex, i rättstavning på franska. Vi har ganska ofta BE, Bureau des Etudes, i mindre klasser, det går ut på att man får ett papper med uppgifter som man ska lösa under lektionen och ibland lämna in lösningarna. Jag skrev inlämningen denna gång (de görs i grupper om två) och sen läste Alex igenom den.. han kommenterade då på att "comment" (betyder 'hur') stavas med endast ett "m", jag fick skriva ner hans version på ett papper för att demonstrera samt fråga två andra fransoser för att övertyga honom om hur fel han hade, det var lite kul!

I fredags var vi ute en sväng på stan på kvällen/natten, pratade med lite kompisar till tysken Rolands kompis Alex.. Airbus-folk bland andra. Sen mötte vi två av amerikanskorna vi var på stranden med. Det var ingen storslagen kväll men det var trevligt. Resten av helgen spenderades utan undantag innanför lyckta dörrar, pluggandes strömningsmekanik och lite ekonomi. I tisdags skrev jag ekonomitenta, det kändes ganska lätt så det ska nog inte vara några större problem att klara den. I nästa vecka kommer problemen galloperande, vi har tenta i inkompressibel strömningsmekanik, jag förstår inte mycket alls och har pluggat väldigt mycket. Dessutom har vi samma vecka test i sannolikhetslära, det är om möjligt ännu svårare för det är ren matte, bevisning och härledning av lagar med hjälp av teorem.

Igår var vi på rymdmuseum/-expo med ettorna.. Skolan betalade (20 euro annars) och man fick ju trots allt godkännande att missa lektionerna på eftermiddagen, de är roliga, vi är ju vuxna! I alla fall, det fanns en del intressanta grejer att se och prova men det häftigaste var IMAX-filmen vi såg innan vi gick hem. Space Station hette den och jag har för mig att jag har sett nån film om ISS på Cosmonova men det här var med polariserade glasögon och därmed 3D-effekt, otroligt häftig känsla! Intressant att jämföra USA med Ryssland på rymdfronten också.. NASAs resurser är enorma och det är kliniskt rent överallt och kontroll på allt kring uppskjutningar, Rysslands Soyuz-raketer rullas ut ganska fort med ett rostigt tåg till en lågteknologisk avskjutningsramp där de vinklas upp och tänds på :)

Igår kväll köpte jag en hårddisk, promo förstås, jag handlar mest bara grejer på promo (promotion = nedsatt pris). 500 GB för 100 euro! Behövde den för att föra över 350 GB information från min andra hårddisk så att jag kan formatera om den till Mac-format, som det är nu kan jag bara läsa från Windows-diskar, inte skriva till dem.. och jag behöver säkerhetskopiera. Nu ska jag plugga, hej!

Om jag inte sagt det så ska vi i alla fall göra ett projekt under tvåan, PIP, Projet d'Initiative Personel. Jag har funderat lite på ett ämne men precis som i gymnasiet har jag stora problem, det ska ju vara något nyskapande, något användbart som leder till ny kunskap för världen.. på franska. Igår vid middagen hängde jag med en fransk klasskamrat och pratade i största allmänhet, då visade det sig att han och ett gäng andra är involverade i utvecklingen av en helt ny typ av flygmaskin. Det kom en man senare på kvällen och introducerade hela grejen för oss och några till, det finns en massa jobb inom strömningsmekanik (som inte intresserar mig, är dålig på det) men även mekanik, struktur och min favorit reglerteknik. Det rör sig i princip om forskning och utveckling av en liten autonom flygmaskin som ska transportera omkring fyra personer uppåt 1000 km, innovationen ligger i att den ska lyftas uppåt av Coanda-effekten.. jag vet inte riktigt vad jag kan bidra med än, men jag är väldigt motiverad! Först var jag förstås skeptisk men jag insåg snabbt att det här är verkligheten för mig snart, att jag ska kunna ingå i ett utvecklingsteam och faktiskt bidra med kunskap och idéer, så det är väl dags att börja.. det känns bra att det verkligen är tänkt att leda till någonting så att man känner lite press. Se projektets hemsida för lite mer information, www.xplorair.com

Idag såg jag en Mercedes McLaren SLR i stan, 3.8 goda miljoner kronor. Det är särskilt spektakulärt här nere eftersom fransoser inte är ett dugg bilintresserade, efter fem veckor på stället har jag sett två Ferrari och en riktig Porsche.. Annars är det bara Renault, Citroen och Peugeot som gäller.. trist folk på den punkten!

Efter att ha sopat golvet, skakat mattan, torkat bordet, diskat, sorterat papper, rensat mobiltelefonen, rensat datorn, impregnerat skorna och försökt ringa hem började jag äntligen plugga. Slogs av en sak, jag har svårt för abstraktioner, jag har svårt att förstå det man inte kan ta på (tråkig insikt gällande mina studier). Det här är ingen nyhet men jag kunde sätta ord på det idag. I grundskolan var jag närmast ett mattegeni och jag hade heller inga problem i gymnasiet, fysiken har alltid funkat bra och samhällsämnena har gått mindre bra. Saken är den att ända upp till slutet av ettan på KTH så har matten alltid handlat om högst tredimensionella rum, dvs. ett sånt vi lever i och lätt att visualisera. Någon gång i slutet av KTHs första år kom emellertid flerdimensionella rum in i bilden, tätt följt av en mängd andra abstrakta begrepp. Alla mattekurser har sedan handlat om dessa abstraktioner och flera andra kurser har ju förstås applicerat  samma teorier, jag har inte förstått och det har synts i betygen. Här i Frankrike är alla kurser rejält mycket mer abstrakta och teoretiska, jag undrar vad nyckeln till framgång är? Om någon har ett förslag, tveka inte att posta en kommentar! Jag är inte uppgiven, jag har som sagt burit på känslan av att inte förstå ganska länge nu, men nu finns orden att beskriva det.. jag hoppas det löser sig!

Slutade klockan tolv idag på grund av att jag lyckats prata bort engelsklektionerna :) Efter lunchen åkte jag och Calle in till stan för att shoppa kläder, hittade inte så mycket dock, skolan stressar och priserna var inte humana. Vi tog dock en kaffe på Lafayettes terass, otrolig utsikt över hela stan! Jag startade vadet att den som gissade närmast på kaffepriset skulle bli bjuden av den andra, Calle gissade 2.5 euro styck, jag gissade 3.2 euro.. de kostade 1.2 euro och då ingick en kanna vatten, fantastiskt! Vi såg även vår första Airbus A380 lyfta från Blagnac, den är otroligt mäktig även på håll! Vi åkte sedan till Auchan och handlade mat och strumpor, 5 euro för tre par strumpor istället för 7 euro för ett par i en butik i stan.

Sedan flera veckor tillbaka joggar jag flera gånger i veckan, jag började lugnt eftersom mitt knä har en tendens att gå sönder efter exakt 2.3 km. Helt plötsligt förrförra veckan så kunde jag passera gränsen med råge, klarade 5 km utan problem! Nu är jag uppe i 6.4 km, men det är mest konditionen som begränsar :) När jag stod i duschen efter träningen så hörde jag att det började blåsa nåt fruktansvärt ute, fönstren slog som sjutton. Skyndade mig ut och fann det värsta regnvädret jag någonsin sett, på den korta tid jag varit borta från rummet hade över två liter vatten letat sig in en meter in på balkongen och vidare genom min öppna balkongdörr. Vinden hade dock varit snäll nog att blåsa bort mattan precis lagom för att den inte skulle bli blöt. Nu ska jag laga pannkakor och försöka plugga!

I fredags klockan tolv embarkerade de flesta av nykomlingarna på ENSICA ett gäng bussar och begav sig 150 km i nordvästlig riktning, däribland jag. WEI, WEekend Intégration kallas konceptet och är något som genomförs varje år. I bussen sjöng folk studentsånger hela vägen, Calle och jag bjöd medresenärerna på en svensk KTH-visa :) Vi hamnade till slut på en sportanläggning bredvid en biflod till Garonne, närmare bestämt Lot. Fredagen bjöd på diverse nollningsaktiviteter som vi deltog måttligt i, allt som inte innefattade mjöl eller ägg gick bra. På en station skulle man mima och en kille i min grupp sa till mig: "du är ju riktigt bra på teater", tänk er det! På kvällen var det sittning, ungefär som på KTH fast galnare, mängder med sånger och skrammel!

Eftersom fredagen blev ganska sen och sömnen avbruten av elaka arrangörer (vi fick aldrig några nycklar till rummen, av "säkerhetsskäl", så de kunde komma och gå som de ville) så råkade vi sova förbi frukosten och även starten på dagens aktiviteter som var mindre nollning och mer kul :( De andra cyklade, klättrade och paddlade kanot hela dagen, jag, Roland och Calle gick in till byn och satt två timmar på ett café och drack kaffe och åt macka, efter det låg vi i solen några timmar innan de andra återvände.

Lördagens sista aktivitet kallades "putta ko", välkommen timida Sverige, den här aktiviteten fick till och med mig att tappa hakan! På en gräsmatta i solen hade en lastbil parkerats, bakom lastbilen bildade ett stängsel en inhängnad, två läktare hade byggts och om ni undrar fanns även en ambulans på plats. Frivilliga deltagare, omkring 30-40 killar, däribland Cyril, fick underteckna ett papper om ansvarsfrihet och därefter i mindre lag inta scenen. Leken gick ut på att försöka få en ilsken ko med horn genom sitt lags mål, ibland koner och ibland ringar hållna av studenter i plasttunnor. Många blev brutalt nermejade av kon och fick horn i ryggen, nacken och huvudet och även en och annan klöv i ryggen, ingen verkade dock ta någon större skada. Jag vill inte påstå att det var särskilt kul att kolla på men ingen fransos förstod mina bekymmer, alla tyckte det var otroligt kul.. jag är väl för svensk, ingen får skadas ens om de själva valt det.

Lördagen följdes av en liknande sittning som under fredagen och precis som tidigare fest och dans efter middagen. Vid lunchtid på söndagen åkte vi tillbaka till Toulouse. Det var en trevlig helg men det är knepigt att greppa det här med låtarna och allt spexande när det är på franska, dessutom var det mest ettor som var med så vi har ju inte riktigt integrerat oss med de vi kommer hänga med..

Remarque: Precis där floden Garonne delar sig ligger en by som heter Nicole :)

I Toulouse åker folk fortfarande rullskridskor, alltså riktiga rullskridskor med hjulen placerade i par som på en bil, snarare än inlines med hjulen in line.

I fredags hade vi "döpning" på schemat. Alla ettor och nytillkomna tvåor fick ställa sig på uppmålade kryss framför huvudbyggnaden utomhus och lyssnade på ett tal från ISAE's rektor. Sen fick de bästa studenterna rada upp sig framför rektorn och fick pins, efter det fick alla andra pins av de gamla eleverna, det var ganska flådigt upplagt. Sen följde mingel inomhus med obeskrivligt goda snittar, champagne och drinkar! Efter det var det förstås vanlig lunch och ekonomi på schemat, typiskt fransoser..

Igår lördag åkte jag, Calle, tyskarna Roland och Paul, Rolands tyska kompis Alex, hans tyska rumskompis och Alex fem amerikanska bekantskaper till havet! Vi åkte i tyskarnas tre bilar, jag åkte med Paul och tre amerikanskor. Vi hade en fantastiskt trevlig dag på en stor strand i ett tjusigt område nära Pyrenéerna, hade med oss grillar och grillade kött framåt kvällen. Det är väldigt trevligt att som svensk kunna följa med i och delta i konversationer med amerikanare helt utan problem.. Vi funderade ett slag på att åka till Barcelona och parta över natten men den idén ratades till slut, får bli en annan helg!

Här slängde jag upp lite bilder från dagen..

I måndags blev även mina bilder färdiga så nu har jag lite "konst" på väggarna, därför kommer nu lite bilder från mitt rum. Men först skolan.. Här är skolan sedd från huvudingången, den byggdes 1936 som en veterinärskola men användes aldrig som det, det förklarar emellertid avbildningarna på golvet. På baksidan skymtar en Mirage III-kärra.


Här är ett franskt tangentbord!


Et voilà mitt rum.. Notera kaffebryggaren jag köpte i förra veckan, skönt, praktiskt och billigt att kunna brygga sin egen kopp på morgonen! Man ser även min vinkyl i garderoben :)

I Frankrike finns något som kallas "binome", fritt översatt till "påtvingad polare". Min heter passande nog Alexandre.

Från början.. Vi började skolan på riktigt igår måndag och fick träffa våra drygt 100 klasskompisar som redan gått ett år på skolan, många trevliga människor, pratade med ett gäng. På morgonen var det bara administrativa grejer varav vi gjort de flesta. Efter det gick jag och Calle på sightseeing 2.5 km i nordostlig riktning där vi hämtade ut mitt nya högtalarpaket, 22 kg i en ganska stor låda och vi visste inte riktigt var vi befann oss :) Men det visade sig att det låg en tunnelbanestation intill tobaksaffären där vi var så det ordnade sig. Obeskrivligt skönt att ha riktigt ljud igen, jag har i princip de dyraste dedikerade datorhögtalarna som finns nu, kostar 400 euro normalt men jag betalade 200!

På eftermiddagen hade vi information och nåt annat jag glömt så det var nog inte så viktigt.. jo, en snabbföreläsning om nån kulturkurs, man fick välja mellan några teman som man sedan ska skriva en 10+sidors rapport om samt hålla en föreläsning på 35 minuter om, kul, ehe.. Efter middagen åkte drygt hundra personer från hela skolan ner till stan och övertog ett café där det dracks öl, sjöngs studentsånger och pratades till klockan passerat 22 och låtsasmilitärernas utegångsförbjud trätt i kraft. Då återvände vi hem, fick inte komma in, gick till en annan ingång, släpptes in, fick stå i en lång kö på en trottoar, vara tysta och titta ner i marken medan folk fyra och fyra fick återvända till boendet, allt ackompagnerat av militärskrik. Jag stod ganska långt bak så jag stod och frös i drygt en timme innan jag fick gå.

Tisdagen började segt efter alldeles för lite sömn. Vi hade reglerteknik på morgonen och sedan strömningsmekanik, fast läraren hade glömt att hans semester tagit slut så vi fick ledigt en timme extra. Efter lunch hade vi ett prov i engelska för att avgöra vilken undervisningsgrupp vi ska hamna i, hörförståelse och läsövningar, jag fick 6 fel av 150 vilket var långt ifrån bäst, en fransos fick 3 fel.. Jag ska försöka prata bort engelskundervisningen, jag behöver tid till självstudier i tekniska ämnen. Sedan fick vi välja sport (det är frivilligt men betygsatt om man deltar), jag valde badminton.

Efter skolan åkte vi svenskar ner till stan och letade upp banken HSBC för att prata konton, jag förde snacket. Vi fick komma in på en kvinnas kontor och sitta ner och diskutera, gick riktigt bra med språket :) Det visade sig dock att en annan bank som ligger intill skolan har ett mycket bättre erbjudande så jag kommer nog välja den istället. Nu är jag just hemkommen från ännu en grillkväll i trädgården, militäreran är över och låtsasmilitärerna har återtagit sina vanliga identiteter som studiekamrater, allt firades med grillning. Folk är väldigt sociala och de flesta känner varandra och glider runt och pratar med alla, jag försöker så gott jag kan och lyckas mer eller mindre bra. Åter till min binome. Hela årskursen är uppdelad i åtta klasser som man har alla övningar med, det är alltid samma klasser. Utöver det är alla klasser uppdelade i grupper med två personer i varje, det är alltid den personen man gör grupparbeten med osv.. (dvs. alltid samma person, merde) Det skapade stor kalabalik under måndagen när alla fransoser skulle välja sin binome, vi utomrikes ifrån komna fick inte välja, folk valde oss.. Jag har alltså fått en påtvingad kamrat jag förväntas umgås med, han verkar dock trevlig, avslappnad och mer bright än festprisse så för min skolgångs skull är situationen troligen fördelaktig. Voilà för idag.

Man kunde lätt trott att mottagningar eller nollningar bara tillhör det svenska slappa skolsystemet.. tji fick man..

Hela den här veckan har skolans boendeområde varit bevakat av militären, fast inte på riktigt, det är vad jag förstått treor från skolan. De kollar passerkort, säger åt folk att stoppa in tröjan i byxorna och gå på trottoaren, det är ungefär så långt det sträcker sig. Hela den här grejen är till för de nya ettorna, för att de ska tro att det är mer militäriskt än det är, jag vet inte om det fungerar.

Veckan har förflutit med signalbehandlingsteori och reglerteknik, främst reglerteknik är ganska svårt, det finns inga generaliserade regler att följa så undervisningen blir lite vag. Trots det är det självklart otroligt mycket matematisk teori inbakat i alla ämnen. Igår fredag hade vi "qualité et assurance qualité" på schemat hela dagen, vi hade fått 50 sidor att läsa inför dagen som skulle bestå i ett rollspel (min favorit). På morgonen presenterade sig en man som varit skolans rektor fram till 2001 och numer var pensionär, han hade jobbat inom flygmotorindustrin en massa år och när han kom till ENSICA tyckte han att det saknades verklighetsanknytning, därav kvalitetsrollspelet. Med på spelplanen fanns en gammal student som numer jobbade med elektronik på Airbus, samt en äldre man som hade erfarenhet från stora projekt i industrun, han hade bland annat jobbat med "Telix" (tror jag det hette) i Sverige på 80-talet. I alla fall, hela gruppen delades in i två delar med ungefär tio studenter i varje, en utsågs till projektledare, en till kvalitetschef, en till teknikchef och resten bildade adjunkter till kvalitetsgruppen eller teknikexperter.

Målet var att lämna offert + tidsplan för utvecklingen av en ny mikrosatellit för observation av jorden under fyra årstider, allt efter en kravspecifikation. Själv var jag teknikexpert på området omloppsbana och attitydkontroll. Tidsschemat var pressat till max så det var i det närmaste omöjligt att hinna tänka igenom allt, det var en delpoäng med dagen att vi skulle lära oss att tänka på kvalitetskontroll trots pressen. Jag räknade länge på två lösningar för attitydkontrollen (dvs. styrsystemet så att satelliten pekar åt rätt håll) som skulle falla inom budget och önskad precision, när jag var klar visade det sig att vi lyckats snilla bort kravet på precisionen så vi kunde istället välja ett betydligt billigare kontrollsystem.. I slutet av dagen skulle allt presenteras, tack och lov var det de tre cheferna som stod för det. Den andra gruppen kom och lyssnade. Den gamla rektorn, Airbus-killen och mannen totalsågade varenda påstående och pressade presentatörerna till max, de till och med skrattade åt varandras tuffa sätt. På grund av tidspressen var det förstås mycket vi inte hunnit tänka på men vi hade ändå det vinnande konceptet :) Lösningen blev en 50 kg tung cylinder, 45 cm hög och 40 cm i diameter med kamera, solpaneler, batterier, styrdator och attitydkontroll inbyggt som skulle skjutas upp med en Ariane 5-raket 370 dagar efter projektstart och lägga sig på 828 km höjd, allt till det facila priset av 7.6 miljoner svenska kronor i runda slängar.

På fredagkvällen käkade ERASMUS-gänget middag i boendets kök, pasta med pastasås, rosévin, ost och korv. Lite senare när jag och Calle hängde på mitt rum hörde vi folk borta i korridoren så vi gled dit, det var några av spanjorerna som partade så vi anslöt. Det kom ett gäng nya människor också, en spansk tjej som var granne till spanjoren och som i dagarna blev klar med utbildningen, hennes tjejkompis som också strax var klar med ENSICA-utbildningen och som för ovanlighets skull var född och uppvuxen i Toulouse, + ett par som jag inte fick riktig koll på. Tydligen kindpussar man även tjejer man träffar för första gången, intressant. Jag och Calle fixade skjuts med de två tjejerna ner till stan där de andra senare anslöt, + två andra killar som jobbade för ett företag som utvecklade kompositkroppen till Airbus A350. Hur som helst gick vi till ett ganska tråkigt ställe varför vi svenskar gick vidare och sökte efter ett ställe jag fått tips om, det skulle vara ERASMUS-party på ett ställe i stan. Väl där verkade det ganska dött men man vet ju aldrig, jag gick nedför trappan och kollade in stället, det var 0 personer där, om man inte räknar de två bartendrarna förstås. Vi gick vidare och kvällen blev inte särskilt sen innan vi gick hemåt igen, pratade på måfå med lite franskt folk på stan och språket flöt på riktigt bra, det går bättre och bättre. Fredagen bjöd på komplimanger för språket från omkring fem olika personer.