Alex i Toulouse

Det blev ingen tvätt på söndagen, hade ju inget tvättmedel.. Eftersom det var så varmt och soligt åkte svenskarna, tysken och Cyril till stan och gick till en park med en japansk trädgård. Tony kanske skrattar åt den, men den var söt :) De hade enorma karpar och sköldpaddor i dammen. Sedan satte vi oss utanför och lärde de andra vänd-tia, fritt översatt till "tourne-dix".

Vi var även på ett café och drack kaffe, ägaren hade en jättesöt liten hund som jag gullade med! På bilden har den hittat en ännu mindre kompis bland gästerna! Kaffekopparna här nere är toksmå, se bild.. Såg en tjej på stan förut med en take-awaykopp av precis samma modell som hemma men hälften så stor, ska försöka få tag på en sån för den var så söt.

I fredags hade vi sovmorgon till halv tio, lyx! Sedan var det genomgång av finit elementanalys, eller snarare programmet de använder för att göra det, hela dagen.. för första gången kändes det mesta helt okej, vi gjorde FEM på KTH för inte så länge sedan så det är färskt i minnet. Jag jobbade hela dagen med fransosen som brukar hänga med mig/oss, Cyril från Marseille, otroligt bra för språket! Det funkar för det mesta hur bra som helst att sitta och prata om skola, fritid eller vad som helst. På kvällen hade vi svenskar stämt träff med tysken, italienaren och spanjorerna för att käka middag och gå ut. Vi hamnade till slut på puben intill den vi var på med tyskarna i början av veckan, den blev helt proppfull med folk framåt midnatt, vi stannade till ettiden och drog sedan hem och sov. Kul var det i alla fall!


Lördagen började segt, klev upp kring lunchtid och käkade frukost. Vid 15-tiden ville Fredrik ner på stan för att köpa vykort och äta något, det tog sex timmar. Vi flanerade runt på stan, gick in i några boutiquer, tittade på solstolar på Lafayette och köpte en datormus på Fnac. Slutligen bestämde vi oss för att äta middag på en restaurang som folk brukar köa till, de har tydligen två våningar och en rejäl mängd bord.. hur som helst, stället heter l˙entrecote och har ingen meny, de har nämligen bara en rätt som kostar 16 ?. Servicen var sådär, det mesta gick blixtsnabbt eftersom de ville ha ut gästerna så fort som möjligt för att kunna släppa in nya. Maten var dock riktigt god! När vi kom dit vid 19:40-tiden var det ingen kö, när vi gick en knapp timme senare såg kön ut så här (hade dock för dålig vidvinkel för att få med hela):


Väl hemma kom Cyril över till mig för att småprata lite, han sa också att spanjorerna skulle ut igen.. vid midnatt.. enligt dem själva är grundanledningen till att de går ut så sent att tunnelbanan då har börjat gå igen när de ska hem, men det är ju inte direkt avgörande här när det tar 25 minuter att gå hem från stan. Vi ställde oss i alla fall på balkongen och pratade om lite allt möjligt, Calle kom ut på sin balkong och deltog. Efter en stund kom några fransoser ut från elevhuset nedanför och skulle dricka öl i trädgården, vi blev inbjudna och tackade såklart ja.. så gick det med Calles pluggande. Det blev ett gäng på 6-7 fransoser som skulle börja trean, + Cyril och vi svenskar.. väldigt trevligt! Vid midnatt skulle fransoserna vidare och vi drog oss tillbaka, sömnbehovet kändes akut. Stötte på spanjorerna senare utanför min dörr, kvart över tolv skulle de dra iväg mot stan.

Idag tänkte jag tvätta, har slut på både det ena och det andra faktiskt.. måste bara lista ut hur det går till!

Calle, Fredrik och jag diskuterade om det fanns en IKEA i Toulouse i början av veckan men eftersom vi inte hade internet kunde vi inte kolla.. vi misstänkte dock att det inte fanns någon, det är en ganska liten stad.

Idag vid middagen frågade tysken Roland och vi skulle haka på till IKEA, alltså fanns det, på andra sidan staden, Roland har bil. Jag har egentligen inte funderat så mycket över inredningen i mitt rum, beställde två stora utskrifter av ett par foton idag som jag ska hänga på mina sterilt vita väggar, men annars har jag inte tänkt så mycket. Hur som helst så börjar ju inspirationen flöda så fort man kommer in i våra blågula varuhus, så även idag. Det slutade med att jag köpt en matta, en pall som nattduksbord, en duk, två ljus, en myslampa (sitter bara sjukhusstarka lysrör i rummet), en blomma, en kudde till stolen, vinglas, diskborste, papperskorg (poubelle), en till kudde, ett påslakanset och ett riktigt täcke istället för den franska versionen med ett enkelt lakan och en filt. Nu börjar det kännas som ett riktigt hem! :)

Varje onsdag-torsdag eller nåt har IKEA här öppet till 22, vi kom strax innan 21 och det stod bilar parkerade längs hela motorvägsavfarten och vidare in över refuger och heldragna linjer in på parkeringen! De andra i mitt sällskap köpte också ganska mycket saker.. bilen, en Ford Ka, blev lagom full med fyra killar med nya inredningar.. En kul detalj i sammanhanget är att vi pratar franska allihop mest hela tiden, tre svenskar och en tysk som alla är ganska bra på engelska. För övrigt hämtade jag ut min vinkyl idag (connaisseur- och vuxenpoäng till max!), skönt med en "riktig" kompressorkyl som är nästan helt tyst. Snygg är den också, inbyggda lysdioder som lyser upp ölen som härbärgerar där för tillfället.. bilder på allt kommer om några dagar när mina foton kommit upp på väggarna!

Började lägga upp bilder på bloggen men det visade sig vara ett evighetsprojekt, det får bli Facebook istället, här är i alla fall en länk till ett fotoalbum innehållande en promenad från boendet ner på stan och runt litegrann.

http://kth.facebook.com/album.php?aid=12940&l=21ae6&id=587785854

Måndag, första dagen i skolan. Först lite basic facts. Skolan heter ENSICA - Ecole Nationale Supérieure d´Ingénieurs de Constructions Aéronautiques och betraktas som den näst bästa aéronautique-skolan i landet och allmänt som en av de bästa ingenjörsskolorna i Frankrike. SUPAERO är den bästa aéronautique-skolan och ligger också i Toulouse, jag sökte dit men kom inte in, dock går en klasskompis där.. Från och med om några veckor slås delar av ENSICA och SUPAERO ihop och bildar ISAE, l´Institut Supérieure de l´Aéronautique et de l´Espace. Det kommer emellertid fortfarande finnas två separata utbildningar med varsitt diplom, industrin vill tydligen ha det så. På längre sikt kanske ENSICA flyttar från sitt nuvarande campus inträngt bland hyreshus och villor och flyttar till andra sidan stan där SUPAERO, en annan flygskola och andra universitet har sina campus. Hur som helst kommer det där inte påverka mig som jag förstår.

ENSICA har omkring 400 civilingenjörsstudenter, ett gäng militäringenjörsstudenter och ytterligare ett gäng masterstudenter. Detta i ett land med långt över 60 miljoner invånare. Intagningskraven är följdaktligen rejäla. Franska studenter pluggar två år med högskoleförberedande studier, fantastiskt mycket teori inom matte, fysik och mekanik. Betygen från förberedelseåren är avgörande för vilken skola man kan komma in på, många väljer den bästa skolan de kan komma in på, även om skolans inriktning inte riktigt matchar deras intressen. Ett diplom från en fin fransk skola ska enligt uppgift verkligen betala sig (ja, utbildningarna kostar pengar och det finns inget CSN, däremot förmånliga banklån), det är inte som i Sverige där diplomerade KTH- eller universitetsstudenter jobbar i mataffärer. I alla fall har fransosernas förberedelseår skrämt mig tidigare och det bekräftades av måndagens första lektion, matematik. Upplägget är att läraren skriver upp en massa teorem på tavlan och som alla skriver av, allt är helt allmänt och siffror existerar inte, det räknas bara med bokstäver.. vilket iofs. inte är särskilt nytt. Ibland kommer en exercise som alla ska försöka lösa, dvs. använd teoremen för att bevisa något. På KTH har vi alltid formelsamling och använder typtal när vi ska attackera problem, dessutom räknar vi aldrig i grupp i ett klassrum under lärarens uppsikt. Rent innehållsmässigt har vi berört det mesta tidigare men det är svårt att anpassa sig till det nya arbetssättet, jag hoppas det kommer.

Efter 1.5 timmars lunch i skolans restaurang, 3 euro får man tydligen langa upp för en hyfsad trerätters lunch, fortsatte dagen med l´informatique, dvs. programmering och lite sånt. Otroligt seg lektion, två timmar gick till att få igång folks konton och sen användes resterande timmar åt att gå igenom ett fåtal kommandon i Linux, inget tempo alls! Så här kommer det fortsätta i två veckor nu, visserligen med några andra ämnen ibland men upplägget är 8-18 varje dag med 1.5 timmars lunch.



Någonstans på rasterna försöker vi klämma in att lösa praktiska detaljer som att fylla i papper, byråkratin är oändlig och de skrattar åt det själva! Internet på rummet har fortfarande inte kommit igång av någon anledning som ingen kan svara på, fransoserna som bor i samma hus har haft internet sedan första dagen. Klassammansättningen nu till en början består av tre svenskar, en tysk, en italienare (som inte kan ett ord franska verkar det som), två spanjorer, en spanska och knappt tio fransoser som sökt direkt till andra året. Det finns även en till klass med omkring tjugo spanjorer. Jag verkar vara den enda som tänkt läsa två år till dubbeldiplom och jag är särbehandlad för det, all information jag får är på franska (de andras på engelska) och jag har mer pappersexercis att ta mig igenom. Av de vi träffat från administrationen och lärarkåren verkar alla väldigt trevliga och gemytliga med glimten i ögat, långt från de auktoritära och svåråtkomliga typer jag blivit varnad för.

Jag har hunnit bli rejält rejält upprörd över fransk byråkrati och folk som rycker på axlarna över saker som inte är deras ansvar.. Flera lärare och folk i skolans administration har sagt att internet på rummen ska komma igång framåt slutet av veckan för det är mycket att göra. För alla fransoser som började samtidigt som oss funkade det direkt. Idag fick vi efter ännu mer tjat på en annan lärare reda på att man skulle fylla i ett formulär på intranätet för att "beställa" internet hem, tack för informationen, nu funkar det i alla fall! Jesus, man kan bli galen i huvudet för mindre..

Nu kan jag börja blogga på riktigt med bilder osv.

Fredagen började med att jag sov fantastiskt länge, man blir nog trött av alla nya intryck och tankar, samt värmen och lite udda matvanor. Sen gick jag i alla fall ner på stan, promenerade litegrann men det är svårt att lokalisera sig själv utan karta, det finns inga riktiga landmärken att följa. Det slutade med att jag vandrat över en timme och egentligen bara sett en massa bostadshus. När jag kom tillbaka till innerstan besökte jag en Orange-butik och köpte ett kontantkort till telefonen, pratade en massa med killen och fick en komplimang för min franska :) Fick även tips om en restaurang med wifi men han kunde inte förklara vägen utan en karta, jaja, jag chansade vilt och kom rätt direkt.. Stället var en kebaberia där jag satt i närmare tre timmar och chattade med kompisar, bloggade och surfade. Skype har haft problem ända sen jag åkte så det har inte gått att ringa någon tråkigt nog. Kvällen fortlöpte med film.

Jag hade egentligen ambitionen att sightseea Toulouse under lördagen, tänkte ta någon guidad tur för att lära mig "the basics", men när jag vaknade kändes matbehovet mer akut. Dvs. behovet av lite mer praktiska saker till mitt rum, helst en kyl. Jag var först iväg på den närmaste supermarchén och köpte frukt, juice, öl och ravioli. Sen när jag stod och låste upp dörren hemma så stod en granne i korridoren, har inte hälsat på några grannar tidigare.. så jag ropade "bonjour" och såg i samma ögonblick att det var min klasskompis från KTH! Tjaha. Jag har nog inte sagt det till någon förut men vi är alltså tre svenskar som ska börja plugga på ENSICA nu, min klasskompis från farkostteknik samt en teknisk fysikare som jag aldrig har sett. Min granne tre dörrar bort är i alla fall alltså min klasskompis från Sverige, som jag visserligen inte pratat mycket med tidigare, men nu sitter vi i samma båt! :) Han hade precis anlänt från Sverige och kände också att behovet av praktiska prylar var stort så vi åkte till stället jag var på i torsdags, Auchan, med den förarlösa tunnelbanan. Det visade sig att de hade kylväskor med inbyggt kylaggregat för 240 eller 12 V, 50 euro stycket och 24 liters rymd, mycket smidigt! Vi köpte varsin.. Handboken innehåller ett svenskt kapitel där det bland annat står: "Kinder bör hållas under uppsikt, så att de inte leker med apparaten." Ja, vi vet alla hur lömska kinderna är ibland! Kylens fläkt bullrar dock ganska mycket så jag måste fixa en förlängningssladd så att jag kan ställa den på balkongen eller i garderoben istället. Efter våra inköp vandrade vi ner på stan, besökte turistkontoret och informerade oss om guidade turer, köpte kartor och besökte katedralen. Vi åt sedan middag och det kändes lite mer motiverat att lyxa till det när vi var två. Käkade entrecote, drack rödvin och åt glass till efterrätt, väldigt gott! Söndagen, sista dagen innan allvaret, är fortfarande oplanerad men vi ska höras på förmiddagen och se om vi kommit på något.

Sov till lunch idag, metalljalusierna som de flesta husen har för fönsterna är väldigt effektiva på att stänga ute allt ljus så om man inte kollar på klockan är det svårt att avgöra vad den är. Huset där jag bor är fantastiskt lyhört, nu är det ändå sommarlov så det är inte så många här men varenda rörelse någon gör verkar höras. Toaletten ligger dessutom vägg i vägg med mitt rum så där springer det folk mest hela tiden. Balkongdörren är väldigt tunn och släpper igenom en massa ljud från trafiken också. Vad bitter jag verkar, jag har inga större problem med alla ljud, jag kan sova hur som helst :) Bekräftade med värden imorse att internet först går att fixa på måndag då administrationen återvänder. Frågade efter en Carrefour (stormarknad) och började knata.. gick igenom ett hyfsat fint villaområde som ligger intill skolan, köpte en liten pizza och hittade till slut ett stort shoppingcenter. Ingen Carrefour i sikte men väl en Auchan. Blev stoppad av en vakt på vägen in som tyckte att jag skulle lämna min väska utanför, jag förklarade att det tänkte jag inte alls göra, hade både dator och kamera i den.. efter lite dividerande tröttnade han och släppte in mig. De hade allt. Köpte en kudde, lakan och ett färggrannt örngott (det kändes viktigt med lite färg i mitt vita rum), samt en liten sopborste, några galgar, lite hygienartiklar och ätbara saker. Det var inte alls så dyrt som jag trott, mycket var billigare än hemma. Traskade hem och vilar nu innan jag ska ner till centrum och leta internet.

Det visar sig att jag bor väldigt nära staden, även om det är några kilometer till själva stadskärnan så sträcker sig ett antal huvudgator längre ut. Själva staden känns nästan stylad, långt ifrån många andra ganska slitna städer jag varit i. Alla vägar och byggnader inne i city är väldigt fina, det är en mysig men samtidigt lyxig känsla, jag har inte gjort någon närmare undersökning men jag gissar att det är ganska dyra butiker inne i city. Eftersom det har regnat mest hela dagen har jag inte velat ta upp kameran och plåta, men det kommer bilder! Jag köpte internetaccess på tågstationen men det funkade inte, ska prova igen på vägen hem tänkte jag. Letade istället upp ett internetcafé men kunde ju då inte posta blogginlägg från min egen dator, fick i alla fall chatta lite med Gustaf och Nicole samt svara på ett mail :) Käkade middag på Frankrikes svar på McDonalds, Quick.. passade på att fråga tjejen i kassan om hon kände till nåt ställe med gratis wifi varpå hon inte särskilt nöjt svarade att det var just McDonalds rakt över gatan.. så nu sitter jag här, men inte funkar det för det! Kanske frågar på vägen ut, men det börjar dra ihop sig till att kila hem.

Utsikt från rummet...

Nu sitter jag på Arlanda, fick plats till Munchen direkt vid incheckningen. Det visade sig att mina två väskor vägde in på 28 kg, då är det bara två par skor, ett par parfymer, ett kamerastativ och nära nog alla mina kläder som är med. Det var dock inga problem med så tunga väskor, tjejen före fick en "heavy bag"-tag men inte jag, kanske har nåt att göra med att jag är stand-by. Sitter med min MacBook och skriver utanför gaten nu och det kom precis en tjock amerikan, sa: "oh! A Mac is always a good sign!", slog sig ner och ryckte fram sin egen Mac PowerBook, dvs. likadan som min fast förra modellen.. Han kom från Yale University, bodde i Connecticut och skulle till Helsingfors för att hålla ett föredrag inom medicin. Dags att åka..

Landade före tidtabell klockan 10:45 i Munchen och fick relativt snabbt ut mina väskor. Letade upp en Lufthansa incheckningsdisk och efter lite krångel var jag stand-by mot Toulouse. Jag upplevde samma fenomen som jag upplevt ett antal gånger i Frankfurt, jag lyckas alltid (utan att aktivt leta) hitta en incheckningsdisk där det inte är någon kö. Ibland hittar jag bara en business-disk men om det inte är några passagerare där och man ser lite söt ut så brukar det gå bra ändå. Idag tror jag inte att det var en business-disk, men tomt på folk var det i alla fall. När jag sedan gick mot gaten gick jag förbi den stora vanliga Lufthansa-incheckningen, jättemycket folk och långa köer.. :) Eftersom SAS inte bjuder på någon mat ombord var jag hungrig och köpte en Foccacia och en kaffe, 80 kr totalt. Sen unnade jag mig 15 minuters internettid för 2 Euro, chattade lite med Tony i Tokyo samt kollade min mail. Har fortfarande inte fått något svar från skolan om när det går bra att få tillgång till sitt rum.. men som Tony påpekade är det värsta som kan hända att jag får en spännande historia att berätta! Fick just reda på att flyget är fullt, men man vet aldrig, jag hänger kvar vid gaten så får vi se.


Japp, det första flyget till Toulouse blev fullt och jag blev kvar i Munchen ytterligare några timmar. Köpte 1 timmes internetaccess för 8 euro och kunde chatta med Tony, Nicole och några andra kompisar, samt surfa. Man kunde köpa 30 dagars access för 20 euro men steget kändes lite väl stort, hade ändå inte så mycket batteri kvar.. Måste ändå säga att macen är trevlig på så vis, drar man ner ljusstyrkan lite på skärmen kan man lugnt sitta och jobba i nästan fem timmar! Nästa flyg var också fullbokat men jag hade tur och fick plats i alla fall, sitter just nu med två egna stolar i business class på en liten Lufthansa regional jet och skriver.. Jag tackar för det för man fick mat i business, jag var hungrig! Jag försökte ringa skolan när jag visste att jag kommit med, men som vanligt utan framgång. Jag hoppas att jag kan få tillgång till rummet redan idag, vore skönt med en fast punkt i livet :) Jag försökte prata lite tyska med värdinnan nyss men hon verkade inte uppskatta mina trevande fraser så jag gav upp och bytte tillbaka till engelska, då började hon dra alla tack-fraser på franska! Troligen för att jag frågade om en fransk tidning innan starten, tänkte värma upp litegrann. Det var allt från luften, förhoppningsvis postar jag snart de här inläggen från mitt rum.

Värmen när jag klev av flyget på Toulouse - Blagnac slog mig som en vägg, 32 grader och endast lite dis, det sägs att man vänjer sig. Under inflygningen hann jag se tre stycken Airbus A380, den nya "superjumbon" och fyra stycken Airbus Beluga "the super transporter", lite intressant.. Måste börja intressera mig mer för flyget antar jag, skolan verkar ganska seriös på den fronten. Jag tog i alla fall en taxi och begärde ENSICA, skolans namn, drog till och med till med vad jag trodde var adressen.. han ville förstås veta nåt helt annat, ett områdesnamn, även namnet på tunnelbanestationen. Efter att han ringt ett samtal till en kollega löste det sig. Vi kom fram och skolan var helt igenbommad, snurrade ett par varv varpå han började bli stressad, skulle tydligen iväg på nåt annat efteråt. Han föreslog att jag skulle ringa nån så jag ringde residenset, frågade om det var lugnt att komma och slängde sedan över luren till chauffören som då till slut lyckades lotsa mig fram. 50 euro kostade den resan, mycket mer än ett månadskort till tunnelbanan här, för studenter i alla fall, tror jag.

Värden på residenset hade problem att komma på mitt namn, han begärde mitt körkort, tittade på det och började leta bland alla namn.. det tog ett bra tag, sen frågade han mig om mitt "nom" (namn) och jag pekade på Alexander.. då sa han "jahaa! jag trodde du hette KÖRKORT"! Efter ytterligare en massa letande och suckande bad han mig om mitt antagningsbesked men kom i samma sekund på att jag förstås hade missat att "nom" är efternamn och "prénom" är förnamn, det är ju förstås efternamnet som man går på. Killen envisades lustigt nog med att väldigt stapplande prata frengelska, trots att jag svarade på franska och frågade allt på franska. Jag fick i alla fall min nyckel utan någon som helst pappersexcercis. 10 kvadrat som faktiskt känns större, en 90 cm säng, ingen kudde och inga sängkläder. Internet funkar inte heller för tillfället, måste skriva under skolans avtal och sånt först, dessutom är hela administrationen på semester enligt värden så vi får väl se när det funkar, internet-problemet känns jobbigast, det är nyckeln till all information och kommunikation! Dessutom kostar det mas att ringa, ta emot samtal och till och med sms:a med Sverige här.. får leva lite ensamt några dagar helt enkelt. Jag känner mig sliten i huvudet idag, det är ju en ganska stor grej det här trots allt, skulle läsa igenom papperna gällande internetavtalen nyss och upptäckte efteråt att det tagit långt över en timme att läsa några sidor.. har precis tagit en dusch och ska sova nu, eventuellt efter en film, är lite hungrig men vet inte riktigt hur jag ska lösa det :( Det ösregnar för övrigt..

Allting börjar kännas väldigt verkligt. Det står en stor resväska i mitt rum där jag packat ner kläder och lite saker, får inte plats med i närheten så mycket som jag skulle vilja ha med mig. Bilen jag och min syster kört i flera år sålde jag i söndags, lyckades sälja en moped dagen efter. Tidigare idag var jag i Vällingby och åt lunch med min gymnasieklasskompis Gustaf vilket var trevligt och upplyftande, han har spenderat ett år i Lyon och kunde komma med en massa tips och råd inför resan. Därefter åkte jag till Nicole och Ludwig och så åkte vi allihop hem till mig där jag fortsatte packa. Efter en utsökt middag med grillat på balkongen packade jag ner det sista. André var över och hejade, på något sätt kändes det inte så konstigt att ta farväl av honom, jag tror jag vet var vi har varandra och känner varandra så väl att vänskapen inte kan förstöras bara för att jag flyttar iväg ett tag. Efter att mamma hämtat pappa på Arlanda skjutsade jag hem Nicole och Ludwig, det blev ett aldrig så jobbigt farväl..