10 månader i Toulouse
I skrivande stund var det snart tio månader sedan jag lämnade Sverige för att söka lyckan i Toulouse. Tio månader med känslomässig berg-och-dalbana i det franska skolsystemet. Tio månader sprängfyllda av upplevelser, resor och äventyr. Tio månader med ständigt nya vänner, fester och sena nätter. Tio månader ifrån min familj och mina vänner i Sverige.
För att ta upp tråden från min fyramånadersrapport, har jag lyckats skapa mig ett liv här nere? Svaret är att det i alla fall känns mer som ett liv än innan jul. Efter att jag smått höll på att gå in i väggen efter allt plugg och alla nederlag innan jul bestämde jag mig för att vara mer avslappnad till allt som rörde skolan. Jag körde ner min nyinköpta bil, började göra utflykter häromkring, deltog mer i studentlivet och började segelflyga. Det känns därför mer som att jag har ett liv här nere, jag har ett gäng franska vänner jag umgås med förutom alla utbytesstudenter och jag har saker att hitta på. Då uppstår ju frågan, hur är Frankrike som land?
Frankrike har seriösa problem. Det diskuteras pouvoir d’achat i medierna varje dag, dvs. fransosernas förlust av köpkraft som inträffade efter eurons införande. Ungdomar främst i Paris genomför ofta räder och förstör allt i sin väg, har hört berättas om det från en kompis som var där för ett par veckor sedan när det inträffade. Den beryktade 35-timmarsveckan lever kvar och gör Frankrike oproduktivt, tydligen är den omtyckt bland många arbetare men det finns flera program och förslag för att försöka få till stånd en mjuk övergång till 40-timmarsvecka. Det franska högskolesystemet liknar mest svenska högstadiums och universiteten är slöa. I min skola är allt obligatoriskt men folk skolkar i mängder, det pratas högt eller sovs på föreläsningar och övningar, det fuskas hej vilt på tentorna och administrationen lämnar mycket att önska. Har hört från flera fransoser att flera stora franska företag föredrar utländska studenter för att deras utbildning är bättre. Den franska administrationen är för övrigt väldigt tung, det finns alldeles för många beslutsvägar, för mycket byråkrati och för många anställda.
Jag vet att jag brukade klaga mycket på Sverige tidigare, fransmännen klagar dock desto mer på sitt land och faktum är att jag börjar inse charmen med Sverige. För att uttrycka mig klyschigt kanske man kan säga att jag fått perspektiv på tillvaron. Hur ofta glömmer man inte att lilla Sverige faktiskt bjuder på en ganska fin tillvaro för majoriteten av folket och har jämförelsevis små klassklyftor. Att vi toppar listor gällande utbildningskvalitet och forskningskvalitet världen över. Att vårt lilla land har skapat företagsframgångar som Absolut Vodka, Autoliv, ASEA (ABB), Ericsson, Husqvarna, IKEA, Rymbolaget, Saab, Sandvik, Scania, Skype, Volvo och Öhlins mfl. Vi ligger även i framkant inom pappersproduktion, biotech och så kallad hållbar utveckling. För att inte tala om försvarsindustrin där vi är världsledande inom flera områden och producerar våra egna stridsflygplan, ubåtar, båtar och landfordon som alla håller toppklass internationellt. Tråkigt nog är många här nere förvånade över att så många grejer kommer från Sverige, jag tror vi marknadsför made in Sweden ganska dåligt. Dessutom har i princip alla fransmän världens största missuppfattning om Sverige, de tror att det alltid är svinkallt och mörkt, vi har ju flera veckors sommarvärme!
Sammanfattningsvis är jag osäker på om jag vill leva mitt liv här, Frankrike behöver komma på rätt köl igen. Det är många här som inte längre tror på sitt eget land, som tappat hoppet på att det kommer att bli bra och det råder ingen skön stämning i medierna och bland folket när landets framtid diskuteras. Nu har jag ju dock bara framställt en negativ bild av Frankrike här, självklart finns det massor av positiva saker men de framgår bättre från tidigare inlägg och bildarkiv.
Såhär sista veckorna i skolan har jag lyckats sparka upp mitt medelbetyg till 12.061/20, gränsen för att klara året är 12, jag har väl aldrig gillat marginaler? Emellertid har jag för lågt medel i en gruppering av ämnen så jag kommer få göra en eller flera omtentor i augusti men jag är fullständigt övertygad om att jag fortsätter plugga här även i höst och fram till februari då jag börjar mitt examensarbete någonstans i världen. Det blev en kort årsrapport men jag känner inte att jag har överdrivet mycket att komma med utöver det jag bloggat om under året, det blev mest en liten sammanfattning för mig själv och er andra.
För att ta upp tråden från min fyramånadersrapport, har jag lyckats skapa mig ett liv här nere? Svaret är att det i alla fall känns mer som ett liv än innan jul. Efter att jag smått höll på att gå in i väggen efter allt plugg och alla nederlag innan jul bestämde jag mig för att vara mer avslappnad till allt som rörde skolan. Jag körde ner min nyinköpta bil, började göra utflykter häromkring, deltog mer i studentlivet och började segelflyga. Det känns därför mer som att jag har ett liv här nere, jag har ett gäng franska vänner jag umgås med förutom alla utbytesstudenter och jag har saker att hitta på. Då uppstår ju frågan, hur är Frankrike som land?
Frankrike har seriösa problem. Det diskuteras pouvoir d’achat i medierna varje dag, dvs. fransosernas förlust av köpkraft som inträffade efter eurons införande. Ungdomar främst i Paris genomför ofta räder och förstör allt i sin väg, har hört berättas om det från en kompis som var där för ett par veckor sedan när det inträffade. Den beryktade 35-timmarsveckan lever kvar och gör Frankrike oproduktivt, tydligen är den omtyckt bland många arbetare men det finns flera program och förslag för att försöka få till stånd en mjuk övergång till 40-timmarsvecka. Det franska högskolesystemet liknar mest svenska högstadiums och universiteten är slöa. I min skola är allt obligatoriskt men folk skolkar i mängder, det pratas högt eller sovs på föreläsningar och övningar, det fuskas hej vilt på tentorna och administrationen lämnar mycket att önska. Har hört från flera fransoser att flera stora franska företag föredrar utländska studenter för att deras utbildning är bättre. Den franska administrationen är för övrigt väldigt tung, det finns alldeles för många beslutsvägar, för mycket byråkrati och för många anställda.
Jag vet att jag brukade klaga mycket på Sverige tidigare, fransmännen klagar dock desto mer på sitt land och faktum är att jag börjar inse charmen med Sverige. För att uttrycka mig klyschigt kanske man kan säga att jag fått perspektiv på tillvaron. Hur ofta glömmer man inte att lilla Sverige faktiskt bjuder på en ganska fin tillvaro för majoriteten av folket och har jämförelsevis små klassklyftor. Att vi toppar listor gällande utbildningskvalitet och forskningskvalitet världen över. Att vårt lilla land har skapat företagsframgångar som Absolut Vodka, Autoliv, ASEA (ABB), Ericsson, Husqvarna, IKEA, Rymbolaget, Saab, Sandvik, Scania, Skype, Volvo och Öhlins mfl. Vi ligger även i framkant inom pappersproduktion, biotech och så kallad hållbar utveckling. För att inte tala om försvarsindustrin där vi är världsledande inom flera områden och producerar våra egna stridsflygplan, ubåtar, båtar och landfordon som alla håller toppklass internationellt. Tråkigt nog är många här nere förvånade över att så många grejer kommer från Sverige, jag tror vi marknadsför made in Sweden ganska dåligt. Dessutom har i princip alla fransmän världens största missuppfattning om Sverige, de tror att det alltid är svinkallt och mörkt, vi har ju flera veckors sommarvärme!
Sammanfattningsvis är jag osäker på om jag vill leva mitt liv här, Frankrike behöver komma på rätt köl igen. Det är många här som inte längre tror på sitt eget land, som tappat hoppet på att det kommer att bli bra och det råder ingen skön stämning i medierna och bland folket när landets framtid diskuteras. Nu har jag ju dock bara framställt en negativ bild av Frankrike här, självklart finns det massor av positiva saker men de framgår bättre från tidigare inlägg och bildarkiv.
Såhär sista veckorna i skolan har jag lyckats sparka upp mitt medelbetyg till 12.061/20, gränsen för att klara året är 12, jag har väl aldrig gillat marginaler? Emellertid har jag för lågt medel i en gruppering av ämnen så jag kommer få göra en eller flera omtentor i augusti men jag är fullständigt övertygad om att jag fortsätter plugga här även i höst och fram till februari då jag börjar mitt examensarbete någonstans i världen. Det blev en kort årsrapport men jag känner inte att jag har överdrivet mycket att komma med utöver det jag bloggat om under året, det blev mest en liten sammanfattning för mig själv och er andra.
Kommentarer
Postat av: Mamman
Du är super!!!
Trackback
